BITVIS AV MAJA

Jag har skrivit en text, texten är nu en låt. Tänk om jag blir känd i melodifestivalen. Tänk om någonting jag har skrivit kan bli känt. Tänk om mitt liv glider in på en helt annan bana än vad jag tänkt. Vad kul! Det känner jag, att det är kul! Men så har jag ändå utstakat mitt liv litegrann i alla fall, fast det är kul att inte riktigt veta.

Men det är väl sådär det blir, man vill vara lite trygg i nuet. Ha något planerat, fast kanske inte genomföra det, men ha det som en brandvägg, brandvägg är fel ord, ha det som en nödutgång är vad jag egentligen vill säga. Men så fungerar ju jag så att om det jag har planerat inte går igenom, så måste jag ställa om mig och tänka i andra banor igen. Det är väl där skon klämmer. Aj, aj, aj.

Det är inte så att jag ogillar överraskningar, nej, nej. Jag måste bara tänka på dem lite, känna mig fram. Fast nu är ju jag en sån som inte borde tänka för mycket utan mer bara göra sakerna istället för att grubbla över dem. Det är också här skon klämmer. Som att jag mår mycket bättre av att gå upp i tid på mornarna, MEN att jag ligger kvar en halvtimme extra, för det är så fruktansvärt skönt just den halvtimmen, fast den förstör resten av dagen. Lite så är jag.

En sådan här har synts till i Dalarna, det tycker jag var kul, den är söt!

Mårdhund